Leken stärks i förskolans nya läroplan

Den 1:a juli 2019 träder en ny läroplan för förskolan i kraft. Den innehåller en del nyheter varav tillskott som rör lek är några av dessa. Om man bara räknar förekomster av orden lek, leken, leka, lekar eller andra ordsammansättningar där lek ingår har antalet dubblerats från 13 till 26 i den nya läroplanen. Även om kvantitet inte behöver ha så mycket med saken att göra är detta ändå med säkerhet, i det här fallet, ett uttryck för att leken stärks. Leken nämns i fler sammanhang och i det mest centrala stycket om lek har det även gjorts en rad nyanseringar.

I stycket med rubriken Lek är grunden för utveckling, lärande och välbefinnande förekommer ordet lek eller andra former av ordet 14 gånger. Här har formuleringarna blivit luftigare och mer nyanserade. En av formuleringarna som lyfter fram leken lyder så är:

”Lek ska ha en central plats i utbildningen. Ett förhållningssätt hos alla som ingår i arbetslaget och en miljö som uppmuntrar till lek bekräftar lekens betydelse för barnens utveckling, lärande och välbefinnande.”

Man får tycka vad man vill om att förskolan bedriver utbildning men leken är hur som helst en central del av denna utbildning. Det har i ett föregående stycke markerats med formuleringen: ”För barn är det lek i sig som är viktigt.” Detta erkännande innebär att man ska utgå ifrån lek om och när man ska bedriva utbildning med hänsyn till att det är förskolebarn som deltar.

Hur leken ska ta plats i verksamheten nämns i nästa stycke: ”Barnen ska ges förutsättningar både för lek som de själva tar initiativ till och som någon i arbetslaget introducerar.” Om och när barn inte själva tar initiativ till lek ska arbetslaget se till att lek kommer till stånd där ett flertal barn kan delta. Detta är även fallet när ett särskilt innehåll ska lyftas eller bearbetas i leken.

En annan intressant formulering lyder: ”När någon i arbetslaget följer eller leder lek på lämpligt sätt, antingen utanför leken eller genom att själva delta, kan faktorer som begränsar leken uppmärksammas samt arbetssätt och miljöer som främjar lek utvecklas.” Här kan man se att det finns en förväntan på att någon i arbetslaget observerar eller deltar i barns lek alternativt själv leder lek. Det den vuxna särskilt ska vara observant på är sådant som begränsar leken och sådant som utvecklar leken. Jag kan se i detta sammanhang att den vuxna i sig kan bidra med både begränsande och utvecklande inslag. Det gäller att vara lika sensitiv för detta som att barn begränsar eller utvecklar varandra eller att miljön och artefakterna har en sådan inverkan. Detta stycke är hur som helst viktigt för det sätter fokus på pedagogens roll i förhållande till lek. Även om leken kan leva sitt eget liv och det i sig kan vara bra ska det inte betraktas som bra nog. Man kan alltid bidra till förbättringar både vad beträffar förutsättningar och innehåll.

Slutligen nämns även leken i det systematiska kvalitetsarbetet. ”Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att leka, lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan.” I den nya versionen är det bara ordet leka som har lagts till. Annars är formuleringen identisk med nuvarande läroplan. Detta och andra tillägg säger ändå något om hur leken tar plats i många sammanhang. Kanske har den för personalen i verksamheten funnits med ändå men nu står leken framskriven på ett sätt som också skickar en tydlig signal till ledare, personal och föräldrar om vad förskolan är för en slags verksamhet. Det är en lekfrämjande verksamhet som inte bara sätter leken i centrum utan tar leken och lekforskning på största allvar.

Vad tycker du om att leken får mer plats i läroplanen? Kommer det att göra någon skillnad i den dagliga verksamheten?

23 Sep 2018