Den fysiska och sociala miljöns betydelse för femåringars roll-lek
För några dagar sedan publicerades en artikel om femåringars roll-lek. Den beskriver en studie utförd i Australien i fyra olika förskolor. Forskaren Natalie Robertson och hennes två kollegor ville på ett mer djuplodande sätt ta reda på vad det är som gör att barn blir involverade i roll-lek, med fokus på den fysiska och sociala miljön.
De använde sig av ett särskilt kodningsschema för att bestämma graden av engagemang i leken. När barn leker roll-lek har de flera aspekter att förhålla sig till. Dels är det lekens övergripande tema. Om de leker sjukhus får de hålla sig till sjukhustemat. När graden av engagemang (eller ’involvement’ som de själva uttrycker det) är lågt tenderar barn att upprepa historien istället för att utveckla den, de tappar uppmärksamheten på sina medlekares handlingar och de har svårt att vara sin roll trogen. Det händer att barn ger upp leken, ger upp rollen och försöker en annan roll, misslyckas i att stödja de andra barnen i sina roller och har en låg grad av interaktion. När engagemanget är högt utvecklar de leken, interagerar ständigt, är sin roll trogen, stödjer de andra barnen i sina roller, och har hög uppmärksamhet på vad som händer i leken.
Det har diskuterats livligt vilken betydelse miljön har och det har även diskuterats om barn ska få styra sin egen lek helt och hållet eller om de behöver viss vägledning. I den aktuella studien framkommer det att miljöns kvalitet hänger samman med lekens kvalitet (engagemang/’involvement’). Hög kvalitet på förskolemiljön utmärks av ostörda utrymmen där barnen får tid att utveckla sin lek. Här ingår också möjligheten att arrangera om inredningen en aning och tillgången till relevant rekvisita.
Ju fler barn det är på samma yta eller ju fler aktiviteter/lekar som pågår på samma yta desto lägre engagemang i leken. Störmoment håller tillbaka leken med andra ord. Det är inte fel att särskilja aktiva lekmiljöer från stilla lekmiljöer men det är till fördel för roll-leken, som anses vara aktiv, att ha böcker som inspirationskällor i den aktiva miljön och inte enbart i en läshörna.
När det gäller den sociala miljön är det som sagt bra om det inte uppstår kollisioner mellan lekande grupper eller andra aktiviteter på samma utrymme. Här är det särskilt intressant om man ska låta barnen leka fritt utifrån sina egna initiativ eller om man ska ge dem lite vägledning. Tidigare studier har framhävt värdet av att låta barn få ha ett självstyre med så lite avbrott som möjligt.
Robertson med kollegor kunde även se dessa tendenser i sitt resultat men de såg lika stort värde i att en vuxen går in och guidar i leken. Det hela beror sannolikt på hur svår leken är för barnen och vilka det är som leker. Som vuxen kan man ha en tillbakadragen roll om leken flyter på bra men en mer aktiv påverkande roll när leken stannar upp. Det handlar om att lotsa barnen tillbaka till lekens tema, ge förslag på händelser och handlingar, ställa öppna frågor och att stödja barnen i deras roller.
I Sverige har det gjorts liknande studier med liknande resultat. I andra länder, vilket författarna påpekar, har man främst tittat på hur tid och utrymme inverkar på leken. Denna mer ingående datainsamling och analys visar tydligt på sambanden mellan lekmiljön och kvalitén på leken.
Debatten om man ska låta barnen ha fri lek, lek som är initierad och styrd av barnen själva, eller om man ska ha vuxna deltagare som stödjer leken blir mindre intressant när man i denna studie ser att båda har betydelse. Inte i alla lekar och inte för alla barn men generellt. Att få oavbruten lektid verkar ändå vara den viktigaste eller en av de viktigaste faktorerna bakom högt engagemang i roll-leken.
Hur går diskussionen i ert arbetslag eller i ert hem? Har du observerat leken och dess ”kvalitet”?
Detta inlägg är baserat på artikeln Connections between children’s involvement in dramatic play and the quality of early childhood environments som är publicerad I den vetenskapliga tidskriften Early Child Development and Care. Publicerad online 27:e maj 2018.
Andra inlägg
- Varför finns det ingen teori om lekens multimodalitet?
- Lek och berättelse
- Nya hjältar, nya lekar
- Lek i kristider
- Utflykt med barngruppen
- Barns lek, inlevelse och utforskande av känslouttryck
- Gott Nytt År
- Likheter mellan att låtsas och att ljuga
- Spel och öde – det komplexa med kortspel
- Låtsaslek – att botanisera i mänsklig kognition och emotion
