Fördelar med riskfylld lek
Riskfylld lek, eller lek som innefattar viss grad av fysisk eller psykologisk risk, har på senare år blivit ett ämne för ökad uppmärksamhet inom forskning om barns utveckling. I motsats till den överbeskyddande hållning som ofta ses i moderna samhällen, betonar förespråkarna för riskfylld lek att barn behöver uppleva och hantera risker som en del av deras lärande och utveckling. Här är några av de främsta fördelarna med riskfylld lek, baserat på forskning från framstående experter inom området:
1. Fysiskt och motoriskt utvecklande
När barn engagerar sig i riskfylld lek, som att klättra i träd, hoppa från höjder eller balansera på smala ytor, utmanas deras motoriska färdigheter och kroppskontroll. Genom att ta risker tränar barn sin förmåga att bedöma avstånd, styrka och balans. Denna typ av fysisk aktivitet stärker barnets koordinationsförmåga, styrka och självförtroende.
Forskare som Tim Gill, en ledande expert på barns lek och författare till boken No Fear: Growing Up in a Risk Averse Society (2007), betonar att lek som innebär en viss grad av risk är avgörande för att utveckla barnens motoriska färdigheter. Gill hävdar att genom att ge barn möjlighet att hantera risker själva, lär de sig att förstå sina egna gränser och att fatta informerade beslut.
2. Kognitiv utveckling
Riskfylld lek främjar också barnens problemlösningsförmåga och kritiska tänkande. När barn deltar i aktiviteter som innebär risker, som att bygga höga torn av material eller bestämma sig för om de ska hoppa från en högre plats, lär de sig att noggrant bedöma olika faktorer: "Vad skulle kunna hända om jag gör det här?" eller "Hur ska jag göra för att klara det på ett säkert sätt?". Detta stärker deras riskbedömning och planeringsförmåga.
Enligt Sandra H. Smidt, som har skrivit mycket om barns lärande, är lek som innebär fysisk och mental utmaning ett effektivt sätt att främja både kreativitet och kritiskt tänkande. Smidt betonar att barns förmåga att fatta självständiga beslut om risker under lek är en viktig del av deras kognitiva utveckling.
3. Emotionell utveckling och självkänsla
Riskfylld lek kan bidra till en ökad självkänsla och emotionell robusthet. När barn utmanar sig själva och lyckas övervinna rädslor eller genomföra en uppgift de först trodde var för svår, får de en känsla av kompetens och stolthet. Detta stärker deras inre känsla av trygghet och hjälper dem att hantera framtida utmaningar med större självförtroende.
Forskare som Peter Gray, en amerikansk psykolog och expert på barns lek och utveckling, hävdar att riskfylld lek är avgörande för barns emotionella utveckling. I sin bok Free to Learn (2015) skriver Gray om hur barn behöver utsättas för små risker i en säker miljö för att kunna utveckla emotionell motståndskraft och självkontroll. Gray menar att för mycket skydd och övervakning kan hämma denna process, vilket leder till en minskad förmåga att hantera frustrationer och misslyckanden.
4. Sociala färdigheter
Riskfylld lek innebär ofta samarbete mellan barn, vilket stärker deras sociala färdigheter. Under riskfyllda aktiviteter som t.ex. att bygga en hinderbana eller utföra en riskabel aktivitet tillsammans, lär sig barn att kommunicera och samarbeta för att lösa problem. Dessutom får barn möjlighet att lära sig att hantera konflikter och olika åsikter när de exempelvis ska bestämma hur en lek ska utföras eller när en viss aktivitet innebär en risk för en eller flera av deltagarna.
Forskaren Dr. Eileen Kennedy-Moore, psykolog och expert på barns sociala utveckling, har i sin forskning betonat att den sociala interaktionen i riskfylld lek hjälper barn att utveckla både empati och samarbetsförmåga. Enligt Kennedy-Moore utvecklar barn bättre sociala färdigheter när de får möjlighet att samarbeta i utmanande och risktagande aktiviteter.
5. Främjar självreglering och ansvar
När barn utsätts för riskfylld lek, lär de sig att självreglera sina impulser och fatta ansvarsfulla beslut. För att kunna hantera risker krävs det att barn lär sig att lyssna på sina egna kroppar och känslor, förstå konsekvenser och göra medvetna val. Denna typ av självreglering är en viktig del av att utveckla ansvarstagande och självständighet.
Lise Eliot, professor i neurovetenskap och författare till boken What's Going on in There? How the Brain and Mind Develop in the First Five Years of Life, beskriver hur riskfylld lek kan hjälpa barn att utveckla hjärnans förmåga till självkontroll. Hon understryker att risktagande, när det hanteras korrekt, kan bidra till att stärka barnets förmåga att fatta långsiktiga beslut och reglera sina känslor.
6. Förbättrad riskbedömning
Ett av de främsta argumenten för att tillåta riskfylld lek är att barn lär sig utveckla en mer realistisk och ansvarsfull syn på risker. Istället för att bli rädda för risker, lär sig barn att utvärdera och hantera dem på ett säkert sätt. Genom att utsätta sig för små, kontrollerade risker får de erfarenheter som hjälper dem att fatta bättre beslut när de möter större risker senare i livet.
Dr. Peter Grey och Tim Gill har båda påpekat att barn som får möjlighet att uppleva risker i sin lek, kommer att utveckla en större förmåga att tänka kritiskt kring risker och konsekvenser. I sitt arbete argumenterar de för att för mycket vuxenstyrning och överbeskyddande kan skapa en "rädsla för risker", vilket leder till att barn inte utvecklar de färdigheter de behöver för att fatta egna riskbedömningar.
Sammanfattning
Riskfylld lek är en viktig del av barns utveckling som erbjuder en rad fördelar, från förbättrad motorik och kognitiv utveckling till ökad självkänsla och sociala färdigheter. Forskare som Tim Gill, Peter Gray, Eileen Kennedy-Moore och Lise Eliot har alla betonat att barn behöver hantera små, kontrollerade risker för att utveckla nödvändiga färdigheter för både sitt fysiska och emotionella välmående. Den fria leken, där barn får ta egna initiativ och göra bedömningar om risker, stärker deras förmåga att förstå och hantera världen på ett självständigt och ansvarsfullt sätt.
Referenser:
Gill, T. (2007). No Fear: Growing Up in a Risk Averse Society. Calouste Gulbenkian Foundation.
Gray, P. (2015). Free to Learn: Why Unleashing the Instinct to Play Will Make Our Children Happier, More Self-Reliant, and Better Students for Life. Basic Books.
Kennedy-Moore, E. (2009). Smart Parenting for Smart Kids: Nurturing Your Child's True Potential. Hachette Books.
Eliot, L. (2000). What's Going on in There? How the Brain and Mind Develop in the First Five Years of Life. Bantam Books.
Andra inlägg
- Utvecklingar av äldre teorier? - En dagsaktuell syn på lek
- Varför finns det ingen teori om lekens multimodalitet?
- Lek och berättelse
- Nya hjältar, nya lekar
- Lek i kristider
- Utflykt med barngruppen
- Barns lek, inlevelse och utforskande av känslouttryck
- Gott Nytt År
- Likheter mellan att låtsas och att ljuga