Det massiva barnrummet - Hur många leksaker kan ett barn ha?
År 2002 publicerade Anders Nelson och Mattias Nilsson sin gemensamma avhandling med titeln Det massiva barnrummet. Den mest intressanta delen av avhandlingen handlar om hur många leksaker barn i förskoleåldern har i sitt barnrum. Det genomsnittliga barnet i femårsåldern hade 2002 drygt 520 leksaker. Några enstaka barn hade så mycket som 2000 leksaker i sitt rum.
Om din första tanke inte är att det är väldigt många leksaker i ett barnrum så är den kanske vad som räknas som en leksak. Är en legobit en leksak? Svaret är nej. En legobit ingår i en legosats som räknas som en leksak. Ett pussel räknas som en leksak, inte pusselbitarna. En docka med kläder och accessoarer räknas som en leksak. Detta behöver inte vara det totala antalet leksaker ett barn har. Forskarna räknade inte saker som ligger i andra rum, i förrådet eller ute på tomten. De räknade bara leksaker i barnets eget rum. Sådant som barnet hela tiden har omkring sig när det är på sitt rum.
För ett barn i tre- till fyraårsåldern, när barnet har ett behov av att sortera saker i sin närhet, blir det närmast omöjligt att sortera flera hundra leksaker. Barnet tycker om att rada upp sina nallar, eller bilar, eller vilda djur av plast. Var går gränsen för när barnet ger upp detta? Hur mår barnet när det inte kan sortera sina saker? Hur mår barnet när leksakerna inte får plats i sina förvaringsutrymmen utan ligger utspridda på golvet? Vissa skulle med eftertryck påstå att det stressar barnet med all denna oreda.
I början av årtusendet var det vanligt att föräldrar, samt mor- och farföräldrar, köpte billiga leksaker av plast. En intressant fråga är om detta beteendemönster sitter i även idag. Jag tänker på plastdebatten, alla larm om hur vi förstör för djur i skog och i vatten med all slängd plast. Om flertalet av leksakerna av plast är så billiga att de är kasserade inom några månader är det lätt hänt att de hamnar på fel ställe och gör skada i naturen. Jag tänker också på de ämnen som många plastprodukter innehåller som kan vara direkt skadliga för barnet. Har föräldrar, samt mor- och farföräldrar, minskat på sina köp av billiga plastleksaker? Har allt prat om att plastbanta fått någon effekt? Är barnrummet mindre massivt idag? Eller är det minst lika massivt?
När man ser bilder av barnrum på Instagram och bloggar är de ofta väldigt ”rena” i den meningen att inget riktigt sticker ut. Inga starka färger eller former som stör harmonin i rummet. Det är inte heller särskilt mycket saker på bilderna. Betyder det att barnrummet 2018 är luftigt istället för massivt eller är det en försköning av verkligheten vi får se på bild?
Vad finns det för uppfattningar bland föräldrar och professionella i denna fråga? Har trenden gått mot att barnrummen ska vara harmoniska i varje mening eller köper föräldrar fortfarande mer saker än barn klarar av att sortera och städa upp efter sig i slutet av dagen? Dela dina tankar och erfarenheter.
Andra inlägg
- Varför finns det ingen teori om lekens multimodalitet?
- Lek och berättelse
- Nya hjältar, nya lekar
- Lek i kristider
- Utflykt med barngruppen
- Barns lek, inlevelse och utforskande av känslouttryck
- Gott Nytt År
- Likheter mellan att låtsas och att ljuga
- Spel och öde – det komplexa med kortspel
- Låtsaslek – att botanisera i mänsklig kognition och emotion
