Fem skäl att premiera lek
Ibland kan de som jobbar på förskolor, i förskoleklass, i skolklass och på fritidshem få denna kommentar från kollegor eller föräldrar: har ni bara lekt idag?
För mig som är lekforskare, kognitionsforskare, lärandeforskare, kommunikationsforskare och beteendevetare i största allmänhet kan jag tycka att det tyder på bristande kunskaper hos den som ställer frågan. Jag kan ge mängder av skäl till varför leken har ett egenvärde men även ett värde för barns utveckling och lärande i en bred mening. För att hålla mig kort nöjer jag mig med de fem främsta skälen.
- Den finns inga eller mycket få andra aktiviteter som bidrar till så mycket lärande och utveckling under en och samma session. När du räknar matte lär du dig i regel bara om matematik. När du lär dig skriva lär du dig främst om skriftspråket. När du tränar på samarbetsövningar lär du dig om samarbete. En leksession kan ge barnet möjligheter att lära sig om matematik, om skriftspråket, om verktygshantering, om samspel och ge finmotorisk träning för att nämna några exempel. Vilken annan aktivitet kan bidra till så mycket? Leken efterliknar livet och vardagliga situationer. Det är mycket få vardagliga situationer då vi enbart räknar matte, enbart skriver eller enbart använder våra kunskaper om länder och deras huvudstäder. Inte ens om man ska bli matematiker, författare eller journalist, eller geograf är enbart dessa kunskaper av nytta. Man behöver allmänbildning och andra specialkunskaper. Leken är ofta allmänbildande.
- Leken är inte ett universalmedel för alla när det gäller utveckling och lärande. Leken lämpar sig särskilt för barn upp till åtta år. Efter åtta års ålder kan barn lära sig specialområden men upp till åtta års ålder är lekens innehåll huvudområdet. Det finns dock barn som föredrar andra sätt att utvecklas och lära. Leken är ett av flera möjliga sätt för dessa barn. För de barn som vill leka mycket är leken det främsta sättet att utvecklas och lära. Varför då? Jo för att barn utmanar sig själva och andra på precis rätt nivå när de leker. Om det blir för enkelt blir de uttråkade och väljer att göra något annat och om det blir för svårt känns det för allvarligt och leken upphör. När de utmanar sig precis över sin förmåga finns det lustfyllda inslaget kvar och lärandet blir optimalt.
- Det finns mängder med forskning som visar vad barn lär genom leken utan någon större ansträngning. Egentligen rör det sig om stor ansträngning men barnet märker inte det när hen leker. Genom rörelselek lär sig barn att bemästra sin kropp samtidigt som de förbättrar sin fysik som i sin tur har andra positiva effekter på hälsa och lärande. Genom lek med objekt blir barn mer flexibla och kreativa vilket i sin tur leder till att barn som leker på kort och lång sikt blir utmärkta problemlösare. Genom social lek lär sig barn social kompetens. Genom låtsaslek blir barn bättre på att sätta sig in i andras perspektiv, att utveckla sin skrivförmåga i tidig ålder och att bli bra på att berätta (och tala inför andra). Genom regellek blir barn bra på samspel, ’fair play’, strategi/taktik, spatial kognition och får en allmänt god hjärt-lung-kapacitet. Genom konstruktionslek blir barn bra på matematik, konstruktion, bärkraft och samarbete. Allt detta som barn lär och utvecklar i olika former av lek är välkända förmågor och färdigheter som leder oss långt i dagens samhälle.
- Det evolutionära argumentet går inte att värja sig mot om man tror på evolutionsteori och därtill förstår principerna den vilar på. Människan har en väldigt stor och energikrävande hjärna. Det visar sig att leken inte bara är energikrävande för hela kroppen utan involverar stora delar av hjärnan. Om det vore så att leken inte bidrar till några värdefulla effekter eller överlevnadsfördelar är det helt obegripligt varför en aktivitet som barn kan ägna sig så mycket som upp till 12-14 timmar om dagen åt när de är fem till sju år har sparats i vårt DNA. Onyttiga förmågor sorteras bort. Inte ens om det visar sig att leken är en biprodukt av vår förträffliga hjärna kan man hävda att hjärnan då är så förträfflig om den tillåter så energikrävande aktiviteter som inte ger överlevnadsfördelar. Kortfattat skulle leken vara mycket mer perifer i våra liv om den saknade betydelse. Ur ett evolutionärt perspektiv tar leken stor plats i barns liv för att den fyller en viktig roll i barns utveckling och lärande. Det finns inget annat sätt att förklara lekens existens.
- Barndomen är en begränsad tid i våra liv. Låt barn vara barn så länge de kan och låt dem leka så länge de önskar. När leken inte längre är viktig för barnen kan de träna på specialkompetenser. Det är vanligt att vi ställer lek mot arbete. Det första ses som onyttigt och det andra som nyttigt. Vissa personer som tycker att barn ska leka mindre anser förmodligen att barn ska arbeta mer. Arbeta med vad? Vi tillåter inte barnarbete i detta land så var mer precis. Den som tycker att barnen har lekt för mycket kan väl tala om vad barnen ska göra istället för att leka. Personer som klagar på att barn bara leker har inte bara fördomar om lek utan med största sannolikhet fördomar om det som de anser att barnen ska göra istället. Låt dem stå till svars för sina uttalanden genom att ge belägg för att leken inte är viktig och att alternativen är bättre. Om de kan!
Som bonus kan jag lägga till följande kommentar när någon säger: har ni bara lekt idag? Vadå bara? Leken hör till det motoriskt, kognitivt och socialt mest komplexa och krävande ett barn kan ägna sig åt. Bara för att det ser lätt ut betyder det inte att det är lätt. Barn med autism som kan vara väldigt bra på matematik kan vara väldigt dåliga på att leka för att de inte har allt det som krävs. Barn som leker mycket har uppenbarligen allt det som krävs. Var glad för det.
Fick du hjälp av någon av ovanstående punkter? Har du någon egen favorit som du vill dela med dig av?
Andra inlägg
- Varför finns det ingen teori om lekens multimodalitet?
- Lek och berättelse
- Nya hjältar, nya lekar
- Lek i kristider
- Utflykt med barngruppen
- Barns lek, inlevelse och utforskande av känslouttryck
- Gott Nytt År
- Likheter mellan att låtsas och att ljuga
- Spel och öde – det komplexa med kortspel
- Låtsaslek – att botanisera i mänsklig kognition och emotion
