Lek, social kompetens och små barns välbefinnande

I en norsk studie som nyligen har publicerats ville forskarna ta reda på hur relationen mellan faktorerna välbefinnande, lek, social kompetens och motoriska färdigheter ser ut. För att undersöka dessa relationer använde de bedömningsscheman för de respektive faktorerna på över tusen barn i åldern 33-36 månader. De utgick ifrån två hypoteser:

  1. Det finns en signifikant korrelation mellan välbefinnande, lek, social kompetens och motoriska färdigheter bland barn i åldern 33-36 månader.
  2. Lek, social kompetens och motoriska färdigheter kan avgöra nivån av välbefinnande hos barn i åldern 33-36 månader.

De fann fullt stöd för hypotes 1. Alla de fyra faktorerna korrelerar med varandra på en signifikant nivå. Däremot är korrelationerna olika stora. En korrelation kan variera från 0 till 1 vilket innebär att 0.82 är en hög korrelation medan 0.18 är en låg korrelation. Även om dessa korrelationer är stora nog för att man ska kunna avfärda en slumpmässig samvariation är den förväntade effekten olika stor. Korrelationen mellan välbefinnande och lek är 0.82, mellan välbefinnande och social kompetens 0.81 och mellan välbefinnande och motoriska färdigheter 0.18. När det gäller motoriska färdigheter är den största korrelationen till lek som är 0.26. Det finns också en hög korrelation mellan lek och social kompetens på 0.81.

Slutsatsen från den första hypotesen är att de fyra faktorerna hänger ihop. Om man ökar den ena ökar även de andra till viss grad.

För att få svar på sin andra hypotes använde de något som kallas regressionsanalys som är ett sätt att mäta hur stor effekt en eller flera faktorer har på en annan faktor. I detta fall är välbefinnande faktorn som blir påverkad och de andra tre potentiella påverkansfaktorer. Analysen visar att lek och social kompetens har en inverkan på välbefinnande medan motoriska färdigheter inte har det. Påverkanseffekten från de två faktorerna är så hög som 73 %. Det betyder att dessa två tillsammans kan förklara 73 % av graden av välbefinnande som ett barn känner.

Då återstår 27 % som förklaras av andra faktorer som inte ingår i denna studie. En potentiell sådan faktor är den fysiska och sociala miljön. Kompisrelationer har säkert betydelse men det kan ingå i den sociala miljön. Den fysiska hälsan kan också spela in. Med tanke på den vikt vi normalt tillskriver relationer och hälsa till en människas välbefinnande är det anmärkningsvärt att lek och social kompetens har en så stor positiv inverkan.

Eftersom lek och social kompetens starkt hänger samman kan man anta att om barnen inte får leka kommer deras sociala kompetens inte att vara lika hög och när dessa två faktorer saknas eller är underutvecklade kan man heller inte förvänta sig att barns välbefinnande är särskilt högt. Det är tankeväckande. Samtidigt är det vanskligt att göra denna typ av antaganden för vi vet inte vad som ersätter lek som i en motsvarande grad kan vara utvecklande för den sociala kompetensen och som i sin tur kan bidra till välbefinnande.

Vad vi har goda belägg för är att leken har en positiv inverkan på social kompetens och välbefinnande hos barn. Om man försöker ersätta leken mot något annat behöver man först försäkra sig om att denna aktivitets inverkan är minst lika positiv på barns sociala kompetens och välbefinnande. Det experimentet är också vanskligt. På vilka etiska grunder kan man rättfärdiga ett sådant ”experiment” med barn?

Jag vill lägga in en reservation för att den här studien kunde har utförts på något bättre sätt rent vetenskapligt. De har lyckats rekrytera en stor grupp barn men överlåtit bedömningen till förskolepersonalen. Det finns en risk att bedömningen skiljer sig åt från en förskola till en annan. Samtidigt har forskarna lyckats garantera att de har fått in säkra data, något som jag har svårt att ifrågasätta.

Kontentan av denna studie är att lek, social kompetens, motoriska färdigheter och välbefinnande hos barn i ålder 33-36 månader har starka kopplingar till varandra och att särskilt lek och social kompetens har en positiv effekt på välbefinnande hos dessa barn.

Vad kan man dra för slutsatser av detta?

 

 

 

Detta inlägg är baserat på följande artikel:

Giske, R. et al. (2018). Toddlers’ social competence, play, movement skills and well-being: an analysis of their relationship based on authentic assessment in kindergarten. European Early Childhood Education Research Journal, 26:3, 362-374.

 

3 jun 2018

Välkommen

Välkommen till www.stateofplay.nu.

En blogg om lek, leksaker och liknande av Mikael Jensen, PhD.

Nyhetsbrev

 

Top tre den senaste månaden

Top tre de tre senaste månaderna

Senaste blogginläggen

 

Länkar

blogglista.se

Lars H Gustafsson

SvenskaLänkar.com - en bra svensk seo-optimerad länkkatalog

EmSec

e-resistible

Frida & Fritiof

Webbkatalog.se

F4.se - Länkkatalog

Swepix media

MyBuddys Länkkatalog

Lanksida.se

fofpromo

SvenskaHemsidor.com - Gratis länkkatalog för din hemsida, webbplats eller blogg