Mikael Jensen bloggar om lek, leksaker och lekforskning

 

Augmented reality och lek

14 nov 2018

Augmented Reality (AR), eller förstärkt verklighet som det heter på svenska, är något som förknippas med digitala spel och särskild informationsteknik. Begreppet blev allmänt känt när människor började använda Pokémon Go. Spelet baseras på verkligheten men med hjälp av en smartphone och rumsliga koordinater läggs icke-verkliga figurer/objekt in i världen. Dessa figurer ska man förhålla sig till på något sätt i spelet genom att skjuta eller undvika dem osv.

Augmented reality är i sig inte särskilt nytt. Det har funnits i TV-sammanhang genom att det läggs till information i bilden som inte tas upp av filmande kameror. Typiska exempel på detta är när man har antal gjorda mål i vänster bildkant på en fotbollsmatch. Det som är nytt i och med Pokémon Go och liknande spel är att det som förstärker verkligheten får spelaren att agera eller specifikt att interagera med det som läggs till.

Om man tittar på bilden ovan slås man av att den gula figuren inte ser ut som något känt i världen. Om vi mötte en figur som ser ut så här utan någon form av förstärkande teknik skulle vi säkert bli förvånade. Någonstans vet vi hur verkliga ting ser ut och hur animerade, fiktiva, ting ser ut. Vi riskerar inte att sammanblanda dessa. Förstärkt verklighet kan vara betydligt mer förvirrande i den mening att vi kan tro för en stund att vi ser något verkligt med hjälp av tekniken.

Hela tanken om augmented reality får mig att minnas när jag och en vän kastade fantasy frisbee. Vi hade ingen riktig frisbee utan agerade som om vi kastade en riktig frisbee till varandra. Den fantiserade frisbeen och dess fantiserade rörelsebana fick oss att agera utifrån var vi trodde att frisbeen befann sig. Ibland sträckte vi bara ut handen och grep tag i den "flygande" tingesten. Ibland kastade vi oss i en spektakulär räddning i ett försök att få tag på den undflyende disken. Hur vi kastade och tog emot låtsas-frisbeen var det centrala i leken.

Baserat på hur vi känner till verkligheten från tidigare erfarenheter kan vi projicera objekt ut i tomma intet. Har man kastat frisbee tidigare kan man föreställa sig hur stor den är och hur man ska hålla den för att kunna kasta ett bra kast. Likaså kan man föreställa sig hur man ska gripa tag i den när den flyger. Utan dessa erfarenheter är det helt omöjligt att spela fantasy frisbee. Den tidigare verkligheten, och minnet och erfarenheter därifrån, fungerar som förstärkning av den nuvarande verkligheten. Fantasy frisbee är en form av förstärkt verklighet men utan digital teknik. Istället använder vi den mentala förmågan.

Liknande exempel kan vi få ifrån barns lek när de dricker på låtsas utan att ha något fysiskt kärl till hjälp. När jag bedrev min avhandlingsstudie stod det klart för mig att barn upp till tre år har svårt för att föreställa sig sådant som inte finns som fysiska ting. De kan föreställa sig att en träkloss är en telefon men det är svårare att föreställa sig att man håller i en telefon som inte finns. Fem- och sexåringar har inga sådana problem. De kan föreställa sig och projicera det som saknas. Alltså förstärker de verkligheten med sina föreställningar, med sina minnen, av verkliga ting som de har hanterat tidigare.

Samtliga exempel ovan är utgör lek på ett eller annat sätt. AR-spel är en form av lek precis som låtsaslekar och låtsas-frisbee. Det som skiljer dessa former åt är hur verkligheten förstärks. I de digitala spelens fall förstärks verkligheten med hjälp av en skärm. I de andra exemplen är det vår mentala kapacitet som gör jobbet. En annan skillnad är att AR-spel kan få oss agera på ett något vårdslöst sätt. Själv har jag bevittnat en pojke som levde sig in i Pokémon Go så pass mycket att han gick in i en parkerad bil. Ingen skada skedd får vi hoppas. Däremot florerade många skildringar av trafikfarligt beteende i samband med spelet. När jag och min vän kastade fantasy frisbee stod vi på en gräsmatta utan risk att skada oss själva, andra eller någons ägodelar. Barn som dricker på låtsas ur ett tomt glas eller pratar i en låtsastelefon som inte finns riskerar inte att skada någon, varken sig själva eller andra.

Båda sätten att förstärka verkligheten är fascinerande. Det gäller både förmågan och attraktionen. Det är fascinerande att vi kan skapa teknik som kan lägga till ting till den verkliga världen och det är fascinerande att vi kan utföra mentala processer som lägger till "ting" till världen. Att leka på detta sätt är utmanande, stimulerande och framför allt roligt. Det är ju inte så konstigt att vi vill ägna oss åt det.

Min slutsats är att augmented reality inte är något nytt. Det har funnits lika länge som vi har haft förmåga att låtsas. Däremot är det under utveckling. Det är en spännande utveckling.

Fortsättning följer.

Flow i leken

4 nov 2018

1976 kom den kanske mest omfattande volymen om lek ut. Antologin heter Play och är sammanställd av Jerome Bruner, Alison Jolly och Kathy Sylva. Boken består av 71 kapitel varav vissa redan var klassiker och vissa blev kända för en bredare massa i och med denna utgivning. Här går det att hitta texter av Karl Groos, Robert Fagen, Gregory Bateson, Jean Piaget, Lev Vygotskij och Johan Huizinga som alla på 1970-talet var välkända. Psykologen Mihaly Csikszentmihaly hade gjort sig ett namn i vissa kretsar inom psykologifältet men han var ännu inte känd bland lekforskare. Hans bidrag fick dock många att början tänka i nya banor.

Csikszentmihaly, som var verksam i Chicago men har ett ursprung från Ungern, ville i början av 1960-talet studera vad det är som gör människor lyckliga. Han utförde mängder av intervjuer och ju längre han höll på desto tydligare blev det att människor blir lyckliga av att befinna sig i ett tillstånd som de kallar flow. Hur kan man då karaktärisera tillståndet flow? Här följer de mest typiska inslagen:

Man tappar tidsuppfattningen

Man är här och nu

Man är djupt fokuserad

Man känner en känsla av tillfredsställelse och ibland eufori

Man utför uppgifter på gränsen av sin förmåga

Språklek eller lekspråk - vad är det för skillnad?

12 okt 2018

Är det någon skillnad på begreppen språklek och lekspråk? De låter ju samma. Det enkla svaret är att det är en skillnad och jag ska ge en kort beskrivning av vad dessa två ord står för.

Språklek innebär att leka med språket. Det kan göras på många olika sätt:

1. Man kan sätta samman språkljud så att de bildar nonsensord. Dessa kan uppfattas som lustiga att uttala och även ett bra sätt att träna på sin språkuppfattning, framför allt när det gäller det fonetiska.

2. Det är roligt att säga två eller flera ord i rad som rimmar. Ett rim är när två ord slutar med samma ljud. Exempel på detta är häst, bäst och fest. Barn tycker om dessa upprepningar och det gör vuxna i regel med.

3. En annan variant på upprepning av ljud är allitterationer. En allitteration är när ord börjar på samma ljud. Exempel på detta kan vara Arga Antons Ankor. Även detta är sådant som barn gillar.

4. Inom ramen för språklek ingår även ramsor. Ett exempel på detta är ärtan pärtan puff. Denna ramsa bygger inledningsvis på två rimord följt av två allitterationer. Det är samma princip i ramsan ole dole doff.

5. Ett sätt att leka med språket är att byta ordklass. Vi har detta naturligt i vårt språk genom att vi lägger till ett a. Substantivet mat leder till verbet mata. Substantivet bil används numera ofta som verbet bila. Detta testar barn genom att säga hinka som en avledning av hink eller spada som en avledning av spade. På liknande sätt går vi från substantiv till adjektiv när vi går från hår till hårig eller från tant till tantig. Barn testar detta i leken genom att gå från hund till hundig eller från sax till saxig.

6. Till fenomenet språklek hör även den mer avancerade formen att hitta på och utveckla ett eget språk. Det kan vara ett låtsasspråk eller ett språk som har ett lexikon.

Leken stärks i förskolans nya läroplan

23 sep 2018

Den 1:a juli 2019 träder en ny läroplan för förskolan i kraft. Den innehåller en del nyheter varav tillskott som rör lek är några av dessa. Om man bara räknar förekomster av orden lek, leken, leka, lekar eller andra ordsammansättningar där lek ingår har antalet dubblerats från 13 till 26 i den nya läroplanen. Även om kvantitet inte behöver ha så mycket med saken att göra är detta ändå med säkerhet, i det här fallet, ett uttryck för att leken stärks. Leken nämns i fler sammanhang och i det mest centrala stycket om lek har det även gjorts en rad nyanseringar.

Olika perspektiv på lek

15 sep 2018

Som lekforskare är det onekligen så att jag har valt att fokusera på vissa aspekter som har legat i mitt forskningsintresse och som har varit avgränsade nog att studera. Valen har ofta fallit på kognitiva och kommunikativa aspekter. Så ser det också ut för många andra lekforskare. Som lekforskare har man en stor förståelse för att leken är ett väldigt komplext fenomen som inte går att fånga med någon enskild studie eller med en enskild teori. Så även om vi väljer att fokusera på vissa aspekter av lek så innebär det med största sannolikhet att vi bidrar med en liten pusselbit av en större bild snarare än att vi bidrar med den viktigaste eller sannaste pusselbiten. Som forskare gör man sitt jobb om man bidrar med någon pusselbit då pusselbitar som saknas är det stora problemet.

Brian Sutton-Smith - En av de främsta lekforskarna någonsin

8 sep 2018

Brian Sutton-Smith gjorde sig känd för att ha en mångvetenskaplig och tvärvetenskaplig syn på lek. För honom fanns det inte bara ett sätt att se på lek utan det var nödvändigt att ha flera synsätt. Detta framkommer i hans senaste bok som heter The Ambiguity of Play, från 1997, där han presenterar sju olika synsätt. Han menade att han själv stod för två av dessa synsätt men i hans senare gärning i livet lade han till ett tredje synsätt som var mer omfattande än de föregående.

Det som gjorde Brian Sutton-Smith en av de största någonsin inom lekforskning var hans ihärdiga studier om lek från det att han var tonåring till sin död. Sutton-Smith föddes 1924 och dog 2015. Den sista längre text han hann att färdigställa beskriver hans livslånga engagemang för lek och hur han i slutskedet formade en tredje teori om lek.

Låtsaskompisar - bra eller dåligt?

22 aug 2018

Jag får med jämna mellanrum, i min roll som lärare, frågor kring låtsaskompisar. Frågorna bottnar ofta i en oro kring ett barn som har låtsaskompis och har haft det länge. Är det bra eller dåligt att en nioåring fortfarande har en låtsaskompis?

Den första oron har med livlig fantasi att göra. "Livlig fantasi" är inte ett positivt laddat ord. Det står ofta för ett barn som verkar vara aningen frikopplat från verkligheten. Jag talar hellre i termer av föreställningsförmåga och de flesta barn som har låtsaskamrater har mycket god föreställningsförmåga. De kan mentalt projicera att en annan, komplex varelse, har ett visst utseende och gör vissa saker. Det är inte en enkel kognitiv uppgift. God föreställningsförmåga är med andra ord något positivt. Denna förmåga ökar inte bara med åldern utan även genom övning. De som ofta gör det kan föreställa sig allt mer komplexa fenomen.

Den andra oron rör sociala förmågor. Ett barn som har en låtsaskompis, i vissa fall i flera år, kanske riskerar att bli ensam och inte få några riktiga kompisar. Beror det på att barnet har dålig social kompompetens? Det har gjorts ett antal studer på barn med låtsaskamrater och det visar sig att de har mycket god social kompetens. Jag är dock aningen osäker på om de har en god social kompetens för att de övar på sociala situationer med sin låtsaskamrat eller om de har en låtsaskamrat för att de har god social kompetens. Kanske är det en ömsesidig effekt.

Den tredje oron är att låtsaskamraten ska bidra till pinsamma situatoner när folk kommer på besök. Särskilt om barnet är ganska stort. Om man tar ett allvarligt samtal med barnet framgår det med största sannolikhet att barnet är mycket medvetet om att låtsaskamraten är en föreställning och inte på riktigt. När detta är på tal kan man ta upp att andra inte kan se och förstå låtsaskamratens existens. Därför behöver denna "varelse" befinna sig på en annan plats när familjen får besök. Efter hand dyker låtsaskamraten upp allt mer sällan.

I de fall det är oklart om barnet förstår skillnaden på riktigt och låtsas kan man behöva kontakta en professionell. I annat fall avveklar barnet sin "kamrat" med tiden.

Vad har du för erfarenheter av låtsaskamrater?

 

Små barn på museet - Lek och lärande

5 aug 2018

Har du någon gång varit på ett museum som är designat för små barn? Vilka var dina förhoppningar vid detta besök? I en brittisk studie fick hundra vuxna som besökte ett museum (någonstans i västeuropa) för små barn frågan vad syftet med besöket var innan de gick in. De flesta sammanfattade motivet med att de hoppades att barnet skulle få tillfälle att interagera på ett kreativt sätt med museiföremålen. De förväntade sig också att det skulle bli tillfälle för lek. Endast fyra av hundra tänkte sig att barnet skulle lära sig något. Detta kan man ställa i kontrast till museipersonalen som sätter lärande som den främsta orsaken till att besöka ett museum för små barn (en tidigare studie bekräftar denna bild). Det är med detta i åtanke som de designar sina utställningar.

Att leka på arbetslagsevent

22 jul 2018

Det är vanligt att man tänker sig att arbete är seriöst medan lek är oseriöst. Denna distinktion medför att tanken på att leka på jobbet är oväntad. Men är den fruktlös? Ett tillfälle då leken kan få en naturlig plats är när man lämnar arbetsplatsen för att ha planering och utvecklingsdagar på ett konferenscenter. Saken är nämligen den att arbete och lek inte är varandras motpoler utan går bra ihop om man bara ser hur de befruktar varandra.

Forskarna Crowther, Orefice och Beard utgick i en nylig studie ifrån tre fall där personalen hade tre respektive events med naturliga inslag av lek. Eftersom de tre personalgrupperna arbetade med helt olika saker såg även innehållet i eventen väldigt olika ut. Om man ska föra in lek i en personalträff i en miljö där de anställda normalt inte arbetar får man anpassa lekinslagen till miljön så väl som till vad gruppen normalt arbetar med.

Leksignaler och lekhandlingar - Ett kommunikationsperspektiv på lek

11 jul 2018

En kollega frågade mig nyligen om det inte är så att barn som leker slutar prata med sin dialekt. Mitt omedelbara svar var att det händer att barn byter dialekt när de leker (att sluta använda sin egen dialekt skulle väl innebär att man pratar någon slags rikssvenska och det är ju också en dialekt). Det typiska är att ta en dialekt för att visa att man har en viss roll, eller för att visa att man inte längre är sig själv utan någon annan. Ett annat uttryck för detta är att barn använder leksignaler när de leker för att kommunicera till sin omgivning att de leker.

Leksignaler var något som antropologen och biologen Gregory Bateson upptäckte i mitten av 1950-talet. Sedan dess har det pratats om leksignaler, vad de är för något och när de används i ganska många sammanhang. För mig som, likt Bateson, har ett kommunikationsperspektiv på lek ser jag många sätt att kommunicera inom ramen för lek. Leksignaler är bara ett av flera sätt. Därför tänker jag i detta inlägg anlägga ett kommunikationsperspektiv på lek och lyfta fram de viktigaste begreppen. Leksignaler hör dit och jag ska vara så uttömmande som möjligt.

Leksaker, lekredskap, lekobjekt och saker att leka med

3 jul 2018

I stort sett alla tycker att de har en klar bild av vad en leksak är. Trots det händer det att man märker att vi använder ordet leksak på olika sätt. Detta kan till och med få långtgående konsekvenser för hur man, särskilt som pedagog, förhåller sig till barn.

De som forskar om lek och leksaker har utvecklat en rad begrepp för att själva kunna hålla reda på allt som kan ingå i lek. I denna text baserar jag terminologin på avhandlingen Kognitiv utveckling och låtsaslekens mysterier (2008) samt boken Lekteorier (2013). Dessa källor är båda författade av lekforskaren Mikael Jensen.

Är fotbolls-VM en lek för vuxna?

29 jun 2018

Eftersom fotboll ursprungligen är en regellek ställer det många frågor kring i vilken utsträckning professionell fotboll och internationella tävlingar är en lek. Det sätter t.ex. frågan om gräsdragningen mellan lek och allvar på sin spets. Vissa lekforskare hävdar att lek är på skoj och inte på allvar. Andra lekforskare menar att lek mycket väl kan vara på allvar. Att tävlande ladslag i VM tar det de gör på allvar råder det ingen tvekan om. Frågan är i vilken utrsäckning det är på skoj.

Glad midsommar

22 jun 2018

Midsommar associeras med sång, dans och lek. Därför är det självklart för mig att önska alla lekentusiaster, oavsett om ni är med i ringlekarna eller ej, en trevlig midsommar.

Idag blir det, för min del, god mat i vänners sällskap.

Barns syn på lek

17 jun 2018

Ett Kanadensiskt forskarlag utförde för några år sedan en studie med barn från sju till nio år. De ville komma åt barns syn på lek genom mixade metoder. De använde bl.a. individuella intervjuer kopplat till barnens egna teckningar och de använde intervjuer i fokusgrupper. Trettioåtta barn deltog i studien och svarade på fyra grundfrågor:

Vad betyder ordet lek?

Vad leker du?

Var leker du?

Vem leker du med?

Barnkonventionen och lek

15 jun 2018

Den 13:e juni 2018 röstade en majoritet av riksdagen igenom att göra Barnkonventionen, eller FNs konvention om barnets rättigheter, till svensk lag. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 har har därmed förbundit sig att följa alla 54 artiklar. Någon större skillnad för skyddet av barn och barns rättigheter kommer vi antagligen inte att märka av. Barnkonventionen som lag i Sverige träder i kraft 1:a januari 2020. Med tanke på att artiklarna är koftfattade kan det bli svårt att uttyda vad konsekvenserna för pedagogisk personal blir och det kan även bli svårt att juridiskt hantera dessa artiklar i form av lagtexter om de bryts och blir domstolsärenden.

 

← Äldre inlägg

 

Välkommen

Välkommen till www.stateofplay.nu.

En blogg om lek, leksaker och liknande av Mikael Jensen, PhD.

Nyhetsbrev

 

Top tre den senaste månaden

Top tre det senaste halvåret

Senaste blogginläggen

 

Länkar

blogglista.se

Lars H Gustafsson

SvenskaLänkar.com - en bra svensk seo-optimerad länkkatalog

EmSec

e-resistible

Frida & Fritiof

Webbkatalog.se

F4.se

Vardagspsykologi

MyBuddys

EBF blogg

EBD blogg

Lanksida.se

fofpromo