Mikael Jensen bloggar om lek, leksaker och lekforskning

 

Lek och digital kompetens

18 mar 2019

I den nya läroplanen för förskolan som träder i kraft 1:a juli 2019 lyfts leken fram mer än i föregående versioner. Detta har jag tagit upp i ett tidigare inlägg. Något som ännu tydligare har fått utrymme är inslagen av digital kompetens. I realiteten innebär det att förskolebarn använder surfplattor med "pedagogiska spel". Den centrala frågan är om användandet av digitala spel mm tar plats på bekostnad av barns lek. Jag ska föra en diskussion för och emot detta antagande.

När man tittar på vad barn faktiskt gör när de håller på med surfplattan så spelar de spel eller tittar på film. Det finns naturligtvis andra sätt för barnen att använda surfplattan men det är perifera inslag. Att spela spel är, enligt barnen själva, roligt. Det säger de också om lek. Om lek svarar mot barns behov av att ha roligt, särskilt med andra, och surfplattan fyller detta behov kan leken bli marginaliserad.

Demokratisk lek - vad innebär det?

27 jan 2019

I en nylig artikel i International Journal of Play redogör Laura Camas Garrido för vad hon upplever som det dominerande synsättet på lek och gör gällande att det finns ett alternativt sätt att se på lek. Hon kallar det democratia ludens eller något i stil med demokratisk lek. Det dominerande sättet att se på lek tar, enligt Camas Garrido, sin utgångspunkt i psykologi och ser leken som instrumentell. Demokratisk lek, å andra sidan, tar sin utgångspunkt i social vetenskap.

Även om jag ifrågasätter hennes beskrivning av samtiden, artikel är publicerad hösten 2018, vill jag gärna presentera vad demokratisk lek enligt Camos Garrido innebär.

En första utångspunkt är att lek allt mer har kommit att bli en metod för lärande. I artikeln kallas det lekbaserat lärande. Leken saknar enligt detta synsätt ett värde i sig utan är en metod eller en väg till lärande. För att lekbaserat lärande ska komma till stånd behövs en vuxen som styr upp och strukturerar leken. Precis som annan didaktisk planering finns det ett syfte och ett mål med aktiviteten. Leken väljs som ett sätt att uppnå detta syfte och mål. I denna mening kan man hålla med Camos Garrido att leken får en instrumentell funktion.

2018 års mest lästa inlägg

5 jan 2019

I april 2018 startade jag denna blogg. De första veckorna skrev jag ett flertal inlägg och ett av dem blev det mest lästa under året. Ett av dem blev inte ens publicerat. Senare under året följde många väl lästa inlägg men två av dem skulle nå topp tre.

Detta inlägg är en tillbakablick på året som har varit. Jag ska presentera 2018 års tre mest lästa inlägg och jag ska kommentera inlägget jag aldrig publicerade.

Det mest lästa inlägget på denna blogg 2018 var inlägget om varför leken har en viktig plats i barns liv. Inlägget fick rubriken Fem skäl att premiera lek. I inlägget listar jag fem av de främsta argumenten till att lek har en självklar plats i pedagogisk verksamhet. Vissa mindre insatta ifrågasätter lekens värde men dessa argument ger bra svar för den som letar goda argument. Jag gissar att behovet av att ha goda skäl är en av anledningarna till att inlägget har blivit läst så mycket.

Nummer två på topp tre publicerades under hösten. Det är ett inlägg om att leken stärks i förskolans nya läroplan. I inlägget tar jag upp vad det är som är skillnaden mellan den nuvarande läroplanen och det som kommer att gälla från 1:a juli 2019. Leken omnämns många fler gånger och det finns även nya formuleringar som understryker lekens bredd som fenomen och dess betydelse för lekande barn. Jag tror att detta är något många inom förskolan ser fram emot och ser som en positiv förändring och att det är därför många har läst inlägget.

Inlägg nummer tre på topplistan bygger på en forskningsartikel som förbinder lek med kreativitet via drama och social låtsaslek. Inlägget heter Drama, lek och kreativitet. Det är en delvis ny vinkel för att koppla lek med kreativitet vilket i sig är väldigt spännande. Min gissning är att många har läst den för att det finns en praktisk tillämpning att finna bland de omskrivna sambanden.

Tre andra inlägg som låg strax under topp tre är:

Inlägget om datorspel har besökts under hela året. Den har fått en del besök då och då. Det är en sida som besökarna hittar via google-sökningar.

När jag startade bloggen skrev jag redan första dagen ett inlägg om krigslekar. Jag planerade att följa upp detta inlägg med ett inlägg om ett fall som redan hade debatterats tidigare under våren. Det handlade om en förskola i Halland som hade förbjudit krigslekar. Min text tog inte så mycket upp om man ska tillåta eller inte tillåta krigslekar. Det är upp till varje förskola att avgöra. Jag reagerade på hur personal och förskolechef resonerade i media. Argumentationen var mycket tveksam. I slutänden valde jag att inte publicera mitt inlägg för att jag ville respektera personalens professionella bedömning. Jag skulle dock önska att de som väljer att fördjuda någon form av lek gör det på goda grunder och gärna kan ge goda argument bakom sina beslut.

Nu är vi inne i ett nytt år med nya spännande utmaningar. Finns det något som relateras till lek som är särskilt på tapeten detta år? Dela gärna med dig av dina funderingar och förväntningar.

 

Jullekar

22 dec 2018

Vid jul, kanske särskilt på julafton, har vi en tradition att leka vissa lekar som bara förekommer då. Dessa lekar kallas jullekar. Varje släkt har en uppsättning lekar som de återkommande leker. En del av dessa lekar är flera hundra år gamla.

När jag växte upp var det några särskilda lekfulla aktiviteter som hörde julen till. Att dansa kring granen är en typisk jullek. Rent historiskt är ringdanser/ringlekar äldre än förekomsten av julgran. Att dansa i ett tåg eller i en stor ring, hållandes varandras händer, har förekommit länge. När granen kom in i hemmen blev det naturligt att dansa runt denna. Här ingår då att sjunga vissa sånger som räven raskar över isen eller nu är det jul igen.

Vad ger bäst återhämtning, rast eller lek?

2 dec 2018

När man blir sittande i t.ex. skolan eller annan fokuserad aktivitet kommer tröttheten att ta överhanden efter ett tag. Hur ska man då bära sig åt för att återhämta sig så att man kan åtefå fokus? Av tradition har vi rast för att man ska få avbrott i aktiviteter, få lite luftombyte (eller ökad syresättning) och få springa av sig.

Låt oss anta att det vi vill eftersträva är att ha så hög fokus som möjligt när man återupptar aktiviteten. Vilket av följande alternativ är i så fall bäst:

  • Rörelse
  • Vila utomhus
  • Lek

Är det fysisk aktivering och syresättning som gör att vi har lättare för att fokusera? Är det bara luftombyte och lite vila som behövs. Det är ju känt att koldioxidhalten i ett klassrum ökar ju längre man sitter inne och anstränger sig mentalt. Hög halt av koldioxid gör oss trötta och ofokuserade. Att då gå ut och andas frisk luft under lugna omständigheter kan vara precis vad som behövs. Det tredje alternativet går ut på att man ska leka någon lek. Det kan vara en fysisk lek eller en stillsam låtsaslek.

Lekforskaren Anthony Pellegrini som har studerat lek och rastaktiviteter har undersökt just ovan förutsättningar. I en av de studier som Pellegrini med kollegor genomförde hade de en grupp sexåringar och en grupp åttaåringar som deltagare. Inom dessa två åldersgrupper delades deltagarna in i tre testgrupper. En grupp sexåringar ägnade sig åt fysisk aktivering på rasten. Detsamma gällde åttaåringarna. En grupp sexåringar var utomhust och tog det lugnt. Detsamma gällde åttaåringarna. En grupp sexåringar ägnade sin rast åt lek. När rasten var över mättes hur fokuserade barnen var genom olika test.

Det visade sig att de grupper, både bland sex- och åttaåringarna, som hade lekt på rasten hade högre grad av fokus när de kom in direkt efter rasten. Viktigt i sammanhanget är att skillnaderna var mer markanta för sexåringarna än för åttaåringarna. De yngre skolbarnen har mest att vinna på att leka på rasten för att orka hålla fokus hela skoldagen.

Lek ger en positiv återhämtning som framför allt ger mental återhämtning som gör det lättare att fokusera. Man kan tänka sig, i enlighet med andra studier, att lektillståndet ger ökad fokusering än vad många andra aktiviteter ger.

Resultaten av dessa studier kan få vissa att tro att det handlar om att lek är ett medel för att nå andra mål som att prestera bra på vissa skoluppgifter. Vad man snarare bör tänka sig är att leken i sig har en positiv effekt på den som leker. Lek kan vara en form av återhämtning.

Lek och ideologi?

15 nov 2018

I Nordamerika sker det just nu två saker samtidigt med viss koppling. Det uppskattas att tusentals centralamerikaner vandrar mot USAs gräns för att söka ett bättre liv än det de lämnar bakom sig. Detta påminner många om det löfte Trump gav under sin presidentkampanj om att bygga en enorm mur på gränsen till Mexiko för att hindra någon att ta sig över gränsen. Muren har ännu inte påbörjats. Då kommer företaget Keep and Bear med beskedet att de inom kort ska lansera leksaken "Build the Wall" som är en byggsats för barn från fem års ålder. På företagets websida står det att leksaken bestående av 101 bitar är en perfekt julklapp till barn och barnbarn så att de kan bygga en gränsmur i miniatyr. De skriver inte att man kan bygga vad man vill av dessa klossar utan specifikt en gränsmur.

Augmented reality och lek

14 nov 2018

Augmented Reality (AR), eller förstärkt verklighet som det heter på svenska, är något som förknippas med digitala spel och särskild informationsteknik. Begreppet blev allmänt känt när människor började använda Pokémon Go. Spelet baseras på verkligheten men med hjälp av en smartphone och rumsliga koordinater läggs icke-verkliga figurer/objekt in i världen. Dessa figurer ska man förhålla sig till på något sätt i spelet genom att skjuta eller undvika dem osv.

Augmented reality är i sig inte särskilt nytt. Det har funnits i TV-sammanhang genom att det läggs till information i bilden som inte tas upp av filmande kameror. Typiska exempel på detta är när man har antal gjorda mål i vänster bildkant på en fotbollsmatch. Det som är nytt i och med Pokémon Go och liknande spel är att det som förstärker verkligheten får spelaren att agera eller specifikt att interagera med det som läggs till.

Flow i leken

4 nov 2018

1976 kom den kanske mest omfattande volymen om lek ut. Antologin heter Play och är sammanställd av Jerome Bruner, Alison Jolly och Kathy Sylva. Boken består av 71 kapitel varav vissa redan var klassiker och vissa blev kända för en bredare massa i och med denna utgivning. Här går det att hitta texter av Karl Groos, Robert Fagen, Gregory Bateson, Jean Piaget, Lev Vygotskij och Johan Huizinga som alla på 1970-talet var välkända. Psykologen Mihaly Csikszentmihaly hade gjort sig ett namn i vissa kretsar inom psykologifältet men han var ännu inte känd bland lekforskare. Hans bidrag fick dock många att början tänka i nya banor.

Csikszentmihaly, som var verksam i Chicago men har ett ursprung från Ungern, ville i början av 1960-talet studera vad det är som gör människor lyckliga. Han utförde mängder av intervjuer och ju längre han höll på desto tydligare blev det att människor blir lyckliga av att befinna sig i ett tillstånd som de kallar flow. Hur kan man då karaktärisera tillståndet flow? Här följer de mest typiska inslagen:

Man tappar tidsuppfattningen

Man är här och nu

Man är djupt fokuserad

Man känner en känsla av tillfredsställelse och ibland eufori

Man utför uppgifter på gränsen av sin förmåga

Språklek eller lekspråk - vad är det för skillnad?

12 okt 2018

Är det någon skillnad på begreppen språklek och lekspråk? De låter ju samma. Det enkla svaret är att det är en skillnad och jag ska ge en kort beskrivning av vad dessa två ord står för.

Språklek innebär att leka med språket. Det kan göras på många olika sätt:

1. Man kan sätta samman språkljud så att de bildar nonsensord. Dessa kan uppfattas som lustiga att uttala och även ett bra sätt att träna på sin språkuppfattning, framför allt när det gäller det fonetiska.

2. Det är roligt att säga två eller flera ord i rad som rimmar. Ett rim är när två ord slutar med samma ljud. Exempel på detta är häst, bäst och fest. Barn tycker om dessa upprepningar och det gör vuxna i regel med.

3. En annan variant på upprepning av ljud är allitterationer. En allitteration är när ord börjar på samma ljud. Exempel på detta kan vara Arga Antons Ankor. Även detta är sådant som barn gillar.

4. Inom ramen för språklek ingår även ramsor. Ett exempel på detta är ärtan pärtan puff. Denna ramsa bygger inledningsvis på två rimord följt av två allitterationer. Det är samma princip i ramsan ole dole doff.

5. Ett sätt att leka med språket är att byta ordklass. Vi har detta naturligt i vårt språk genom att vi lägger till ett a. Substantivet mat leder till verbet mata. Substantivet bil används numera ofta som verbet bila. Detta testar barn genom att säga hinka som en avledning av hink eller spada som en avledning av spade. På liknande sätt går vi från substantiv till adjektiv när vi går från hår till hårig eller från tant till tantig. Barn testar detta i leken genom att gå från hund till hundig eller från sax till saxig.

6. Till fenomenet språklek hör även den mer avancerade formen att hitta på och utveckla ett eget språk. Det kan vara ett låtsasspråk eller ett språk som har ett lexikon.

Leken stärks i förskolans nya läroplan

23 sep 2018

Den 1:a juli 2019 träder en ny läroplan för förskolan i kraft. Den innehåller en del nyheter varav tillskott som rör lek är några av dessa. Om man bara räknar förekomster av orden lek, leken, leka, lekar eller andra ordsammansättningar där lek ingår har antalet dubblerats från 13 till 26 i den nya läroplanen. Även om kvantitet inte behöver ha så mycket med saken att göra är detta ändå med säkerhet, i det här fallet, ett uttryck för att leken stärks. Leken nämns i fler sammanhang och i det mest centrala stycket om lek har det även gjorts en rad nyanseringar.

Olika perspektiv på lek

15 sep 2018

Som lekforskare är det onekligen så att jag har valt att fokusera på vissa aspekter som har legat i mitt forskningsintresse och som har varit avgränsade nog att studera. Valen har ofta fallit på kognitiva och kommunikativa aspekter. Så ser det också ut för många andra lekforskare. Som lekforskare har man en stor förståelse för att leken är ett väldigt komplext fenomen som inte går att fånga med någon enskild studie eller med en enskild teori. Så även om vi väljer att fokusera på vissa aspekter av lek så innebär det med största sannolikhet att vi bidrar med en liten pusselbit av en större bild snarare än att vi bidrar med den viktigaste eller sannaste pusselbiten. Som forskare gör man sitt jobb om man bidrar med någon pusselbit då pusselbitar som saknas är det stora problemet.

Brian Sutton-Smith - En av de främsta lekforskarna någonsin

8 sep 2018

Brian Sutton-Smith gjorde sig känd för att ha en mångvetenskaplig och tvärvetenskaplig syn på lek. För honom fanns det inte bara ett sätt att se på lek utan det var nödvändigt att ha flera synsätt. Detta framkommer i hans senaste bok som heter The Ambiguity of Play, från 1997, där han presenterar sju olika synsätt. Han menade att han själv stod för två av dessa synsätt men i hans senare gärning i livet lade han till ett tredje synsätt som var mer omfattande än de föregående.

Det som gjorde Brian Sutton-Smith en av de största någonsin inom lekforskning var hans ihärdiga studier om lek från det att han var tonåring till sin död. Sutton-Smith föddes 1924 och dog 2015. Den sista längre text han hann att färdigställa beskriver hans livslånga engagemang för lek och hur han i slutskedet formade en tredje teori om lek.

Låtsaskompisar - bra eller dåligt?

22 aug 2018

Jag får med jämna mellanrum, i min roll som lärare, frågor kring låtsaskompisar. Frågorna bottnar ofta i en oro kring ett barn som har låtsaskompis och har haft det länge. Är det bra eller dåligt att en nioåring fortfarande har en låtsaskompis?

Den första oron har med livlig fantasi att göra. "Livlig fantasi" är inte ett positivt laddat ord. Det står ofta för ett barn som verkar vara aningen frikopplat från verkligheten. Jag talar hellre i termer av föreställningsförmåga och de flesta barn som har låtsaskamrater har mycket god föreställningsförmåga. De kan mentalt projicera att en annan, komplex varelse, har ett visst utseende och gör vissa saker. Det är inte en enkel kognitiv uppgift. God föreställningsförmåga är med andra ord något positivt. Denna förmåga ökar inte bara med åldern utan även genom övning. De som ofta gör det kan föreställa sig allt mer komplexa fenomen.

Den andra oron rör sociala förmågor. Ett barn som har en låtsaskompis, i vissa fall i flera år, kanske riskerar att bli ensam och inte få några riktiga kompisar. Beror det på att barnet har dålig social kompompetens? Det har gjorts ett antal studer på barn med låtsaskamrater och det visar sig att de har mycket god social kompetens. Jag är dock aningen osäker på om de har en god social kompetens för att de övar på sociala situationer med sin låtsaskamrat eller om de har en låtsaskamrat för att de har god social kompetens. Kanske är det en ömsesidig effekt.

Den tredje oron är att låtsaskamraten ska bidra till pinsamma situatoner när folk kommer på besök. Särskilt om barnet är ganska stort. Om man tar ett allvarligt samtal med barnet framgår det med största sannolikhet att barnet är mycket medvetet om att låtsaskamraten är en föreställning och inte på riktigt. När detta är på tal kan man ta upp att andra inte kan se och förstå låtsaskamratens existens. Därför behöver denna "varelse" befinna sig på en annan plats när familjen får besök. Efter hand dyker låtsaskamraten upp allt mer sällan.

I de fall det är oklart om barnet förstår skillnaden på riktigt och låtsas kan man behöva kontakta en professionell. I annat fall avveklar barnet sin "kamrat" med tiden.

Vad har du för erfarenheter av låtsaskamrater?

 

Små barn på museet - Lek och lärande

5 aug 2018

Har du någon gång varit på ett museum som är designat för små barn? Vilka var dina förhoppningar vid detta besök? I en brittisk studie fick hundra vuxna som besökte ett museum (någonstans i västeuropa) för små barn frågan vad syftet med besöket var innan de gick in. De flesta sammanfattade motivet med att de hoppades att barnet skulle få tillfälle att interagera på ett kreativt sätt med museiföremålen. De förväntade sig också att det skulle bli tillfälle för lek. Endast fyra av hundra tänkte sig att barnet skulle lära sig något. Detta kan man ställa i kontrast till museipersonalen som sätter lärande som den främsta orsaken till att besöka ett museum för små barn (en tidigare studie bekräftar denna bild). Det är med detta i åtanke som de designar sina utställningar.

Att leka på arbetslagsevent

22 jul 2018

Det är vanligt att man tänker sig att arbete är seriöst medan lek är oseriöst. Denna distinktion medför att tanken på att leka på jobbet är oväntad. Men är den fruktlös? Ett tillfälle då leken kan få en naturlig plats är när man lämnar arbetsplatsen för att ha planering och utvecklingsdagar på ett konferenscenter. Saken är nämligen den att arbete och lek inte är varandras motpoler utan går bra ihop om man bara ser hur de befruktar varandra.

Forskarna Crowther, Orefice och Beard utgick i en nylig studie ifrån tre fall där personalen hade tre respektive events med naturliga inslag av lek. Eftersom de tre personalgrupperna arbetade med helt olika saker såg även innehållet i eventen väldigt olika ut. Om man ska föra in lek i en personalträff i en miljö där de anställda normalt inte arbetar får man anpassa lekinslagen till miljön så väl som till vad gruppen normalt arbetar med.

← Äldre inlägg

 

Välkommen

Välkommen till www.stateofplay.nu.

En blogg om lek, leksaker och liknande av Mikael Jensen, PhD.

Nyhetsbrev

 

Top tre den senaste månaden

Top tre det senaste halvåret

Senaste blogginläggen

 

Länkar

blogglista.se

SvenskaLänkar.com - en bra svensk seo-optimerad länkkatalog

EmSec

e-resistible

Frida & Fritiof

Webbkatalog.se

F4.se

Vardagspsykologi

MyBuddys

EBF blogg

EBD blogg

Lanksida.se

fofpromo

Bloggfeeden