Mikael Jensen bloggar om lek, leksaker och lekforskning

Låtsaslekens mysterier - som om och tänk om

27 maj 2018

Jag fortsätter att fascineras över låtsasleken som fenomen. Det är en aspekt som jag har stött på både i litteraturen och i mina observationer och det är låtsaslekens två sidor. Man definierar ofta låtsaslek med ett som-om-förhållande. Barn leker som om de är läkare och patient. De leker som om de är på ett sjukhus fast de är på en förskola. De leker som om de har riktiga verktyg fast det är träklossar och saker gjorda av papper. Som om är alltså låtsaslekens typiska drag. Det finns också en annan sida och den kallas tänk om. Tänk om vi var pirater!? Tänk om allt var gjort av godis!? Tänk om människor kunde flyga!? Ett tänk-om-förhållande är en mer hypotetisk sida av låtsasleken som är svårare att förstå sig på.

 

Responsiv lek – att lära sig att läsa och förstå text genom att leka

22 maj 2018

Kan du tänka dig att det finns ett samband mellan att litteratur, språk och lek? Lekforskaren Tori Flint från USA tänker sig det. Hon samlade in data från ett ”läs-center” med en grupp 6-7-åringar, i åtta månader. Barnen fick i grupp läsa en bok och gavs därefter möjlighet att leka något inspirerat från boken. Flint fann fyra teman när hon analyserade sina data.

 

Leksaksdirektivet - om kemikalier i leksaker

20 maj 2018

Känner du till leksaksdirektivet? Det är ett regelverk beslutat på EU-nivå som handlar om leksakers säkerhet och innehåller regler om kemikalier, allmän säkerhet samt elsäkerhet. Förordningen började gälla i EU 2008. Sverige har sedan dessa tryckt på för att göra regelverket tuffare. Det gäller främst gränsvärden för kemikalier. Därför kommer lägre gränsvärden för bly från och med oktober 2018.

 

 

Två hjärnforskares syn på lek

16 maj 2018

I volym 9 (nummer 2) av tidsskriften American Journal of Play finns en lång intervju med Allan Schore och en artikel av Larry Vandervert. Båda två har djupa kunskaper om hjärnan och om lek. Deras sätt att med hjälp av hjärnforskning förklara hur viktig leken är ser dock helt olika ut. Schore fokuserar på betydelsen av vänster respektive höger hjärnhalva och Vandervert fokuserar på lillhjärnan och främre delen av storhjärnan. Läs mina sammanfattningar och få dig en funderare.

Låtsaslekens mysterier - på riktigt eller på låtsas?

10 maj 2018

Min avhandling, som nu har tio år på nacken, har titeln Kognitiv utveckling och låtsaslekens mysterier. Ju mer jag satta mig in i ämnet desto mer framstod det som en mängd mysterier. Det baserade jag på egna observationer och på andras forskning. Skälet till att jag ser flera aspekter av leken som mysterier beror på att jag har valt att titta på låtsaslek från ett kognitivt perspektiv. Jag har förstått att personer, forskare eller ej, som ser på leken från ett annat perspektiv inte riktigt ser dessa mysterier.

Jag ska ge ett par exempel som inte på ett enkelt sätt kan viftas bort om man samtidigt ska ta leken på allvar.

Mer lek i skolan? - en kommentar till Lars-Erik Berg

8 maj 2018

Igår fick jag hem Pedagogiska Magasinet. Jag skummade igenom innehållet och stannade till på Lars-Erik Bergs debattinlägg. Han skriver om att lek har betydelse för elevers lärande och att leken ofta får stå tillbaka för ämneskunskaper som matematik och svenska. Texten går genomgående ut på att skolbarn borde leka mer, inte mindre. Argumentet baserar han på modern hjärnforskning.

Fördelar och nackdelar med datorspel

7 maj 2018

Det pratas säkert en hel del i hemmen och på förskolor/skolor/fritidshem om det är bra att barn spelar datorspel. Argumenten är många. Ett är att barn är så stillasittande vilket är negativt. Ett är att barn är så individualistiskt orienterade när de spelar vilket uppfattas som dåligt. Ett är att man inte kan lära sig av spel och ett är att man kan lära sig bättre genom spel. Vad är det egentligen som är sant?

Glädje i barns lek och i vuxnas arbete

5 maj 2018

När jag var ute på fyra förskolor för att göra observationer inför min doktorsavhandling passade jag på att fråga barnen vad lek var för dem. Det svar jag alltid fick, även om vissa sa lite till, var att lek är roligt. Ungefär vid samma tid hittade jag en bok av hjärnforskaren Jaak Panksepp. Han menade att den del av hjärnan som är aktiv när vi är glada är samma del som är aktiv när vi leker. Istället för att kalla denna hjärnstruktur för ett neuralt glädjesystem valde han att kalla den för ett leksystem. Lek och glädje är så nära förbundet att det ibland kan ses som samma sak.

 

 

Samarbete, lek och lärande

3 maj 2018

Relationen mellan lek och samarbete är en knivig sådan. För att uttrycka mig kort är samarbete en form av aktivitet där två personer eller fler samverkar i riktning om ett gemensamt mål. Lek å andra sidan är ofta en aktivitet utan uttalade mål. Hur är det då möjligt att förena samarbete med lek?

Kreativitet - en relation till barns lek och vuxnas arbete

30 apr 2018

Jag har funderat en del på vad som skapar förutsättningar för kreativitet och vad som skapar hinder. Min nuvarande ståndpunkt är att det ser olika ut för barn och vuxna. Därför tänker jag ge tre skäl för att barn har lättare för att vara kreativa och tre skäl till att vuxna har lättare att vara kreativa.

Vuxna som leker

29 apr 2018

Google, som utan diskussion är ett av världens mest framgångsrika företag, har särskilda rum för lek och lustfyllda aktiviteter. Det är väl rimligt att anta att företagsledningen tror att lek bland vuxna leder till både kreativitet och effektivitet. Om ett framgångsrikt företag förordar och designar för lek, varför gör inte mindre framgångsrika företag eller offentlig verksamhet detsamma?

 

 

Leksaker blir böcker och film ... och människor blir leksaker?

27 apr 2018

Det är inte ovanligt i litteratur- och filmhistorien att karaktärer i böcker, serietidningar och filmer har blivit leksaker. Pippi långstrump är ett exempel. Starwars-figurerna är en samling andra exempel. Har du tänkt på att även motsatsen har inträffat några gånger. Leksaker har blivit böcker, serietidningar eller filmer.

Förhållningssätt till lek internationellt

27 apr 2018

I en rykande färsk artikel i tidskriften International Journal of Play skriver forskarna Hedges, Stagg Peterson och Wajskop (2018) om synen på lek i tre länder. De utgår ifrån en klassificering som kallas Mode A, Mode B och Mode C. Dessa står för olika förhållningssätt till lek i pedagogisk verksamhet. Förhållningssätt A innebär att lek, även i pedagogiskt syfte, ska vara barninitierad. Leken startas av barnen själva och styrs av barnen. Leken är här primär och lärande är en positiv bieffekt. Förhållningssätt B innebär att barnen i leken får vägledning av vuxna. Det är fortfarande lek på barnens villkor men de vuxna flikar in inslag av kunskaper som vad ett träd heter eller hur ett djur låter. Kanske för de in matematiska termer för geometriska former. Förhållningssätt C slutligen står för en syn på lek som något som ska uppfylla specifika läroplansmål. Leken initieras därför av läraren och följer en given målsättning. I den C- versionen förekommer också en hel del tekniska inslag. Barnen ska ofta använda både analog och/eller digital teknik i sin lek.

Det massiva barnrummet - Hur många leksaker kan ett barn ha?

26 apr 2018

År 2002 publicerade Anders Nelson och Mattias Nilsson sin gemensamma avhandling med titeln Det massiva barnrummet. Den mest intressanta delen av avhandlingen handlar om hur många leksaker barn i förskoleåldern har i sitt barnrum. Det genomsnittliga barnet i femårsåldern hade 2002 drygt 520 leksaker. Några enstaka barn hade så mycket som 2000 leksaker i sitt rum.

Fem skäl att premiera lek

24 apr 2018

Ibland kan de som jobbar på förskolor, i förskoleklass, i skolklass och på fritidshem få denna kommentar från kollegor eller föräldrar: har ni bara lekt idag?

För mig som är lekforskare, kognitionsforskare, lärandeforskare, kommunikationsforskare och beteendevetare i största allmänhet kan jag tycka att det tyder på bristande kunskaper hos den som ställer frågan. Jag kan ge mängder av skäl till varför leken har ett egenvärde men även ett värde för barns utveckling och lärande i en bred mening. För att hålla mig kort nöjer jag mig med de fem främsta skälen.

← Äldre inlägg