Flow i leken

1976 kom den kanske mest omfattande volymen om lek ut. Antologin heter Play och är sammanställd av Jerome Bruner, Alison Jolly och Kathy Sylva. Boken består av 71 kapitel varav vissa redan var klassiker och vissa blev kända för en bredare massa i och med denna utgivning. Här går det att hitta texter av Karl Groos, Robert Fagen, Gregory Bateson, Jean Piaget, Lev Vygotskij och Johan Huizinga som alla på 1970-talet var välkända. Psykologen Mihaly Csikszentmihaly hade gjort sig ett namn i vissa kretsar inom psykologifältet men han var ännu inte känd bland lekforskare. Hans bidrag fick dock många att början tänka i nya banor.

Csikszentmihaly, som var verksam i Chicago men har ett ursprung från Ungern, ville i början av 1960-talet studera vad det är som gör människor lyckliga. Han utförde mängder av intervjuer och ju längre han höll på desto tydligare blev det att människor blir lyckliga av att befinna sig i ett tillstånd som de kallar flow. Hur kan man då karaktärisera tillståndet flow? Här följer de mest typiska inslagen:

Man tappar tidsuppfattningen

Man är här och nu

Man är djupt fokuserad

Man känner en känsla av tillfredsställelse och ibland eufori

Man utför uppgifter på gränsen av sin förmåga

Csikszentmihaly tar i sin artikel, som ursprungligen publicerades 1964, upp bergsklättrare som ett typexempel. När man klättrar upp för en bergvägg måste man vara fokuserad och befinna sig i stunden, här och nu. Omvärlden försvinner ur medvetandet och det enda som upptar ens tankar är bergväggen och hur man tar sig vidare. Klättraren har en känsla av att vara ett med berget. När man är så här fokuserad försvinner tidsuppfattningen vilket gör att man inte riktigt vet om man har klättra i fem minuter eller fem timmar. Om man skulle börja tänka efter har man tappat fokus på det man måste göra.

Att vara starkt fokuserad ger nästan per automatik en känsla av tillfredställelse. Under de bästa passen känner klättraren lycka eller till och med eufori som är den starkaste känslan av lycka. Tillståndet kallas för flow för att man har en känsla av att allt flyter på utan ansträngning. Självklart har det krävts mycket ansträngning men man märker det inte när man är i flow.

I relation till detta är ytterligare en faktor avgörande. Den uppgift eller utmaning man håller på med måste vara på en nivå som är precis på gränsen av vad man klarar av. En rutinerad bergsklättrare som klättrar på en nybörjarvägg inomhus blir snabbt uttråkad. En ganska rutinerad klättrare som uppmanas att ta en av världens svåraste bergväggar kan känna att utmaningen överstiger ens förmåga och kapacitet. Det senare kan ge ångest. Alltså ska man välja en bergvägg som är på ens nivå men ändå ger lite utmaning utöver vad man har klarat tidigare. Det kräver rätt nivå av fokus och gör att man kan hamna i flow.

Eftersom att flow är en behaglig känsla efterträvar många att nå tillbaka till detta tillstånd och därför behöver man också utmana sig en aning mer för varje gång.

Hur hänger då flow ihop med lek? Varför valdes Csikszentmihalys artikel ut för att ingå i denna stora volym om lek? Flow är ett fenomen som i någon mening beskriver hur det känns att vara mitt i leken för den som leker. Det utgår ifrån den egna individens upplevelse, något som ingen utanför egentligen kan säga något om. Birgitta Knutsdotter Olofsson har försökt beskriva tillståndet med att man får en viss blick när man är fokuserad i leken (bilden ovan). Csikszentmihaly däremot menar att flow är något som vuxna upplever när de ägnar sig åt lek eller likliknande aktiviteter på sin fritid. Utgångspunken var alltså fritidsaktiviteter för vuxna och inte för barn. Han ställde sig skeptisk till om barn kan uppleva flow.

Något senare fann Csikszentmihaly att även arbetande vuxna kan uppleva flow. Han tar kirurger som typexemplet men många fabriksarbetare beskriver hur de genom att utmana sig själva på verkstadsgolvet kunde nå flow. Det måste alltså inte röra sig enbart om fritidsaktiviteter. Det handlar mer om en inställning. Det blev andra lekforskare som tog med sig idén om flow till barns lek och menade att barn mycket väl kan uppleva flow när de leker. Jag hör till denna skara.

Om vi går till ursprungskriterierna för flow kan man lätt konstatera att barn kan vara väldigt fokuserade när de leker, de är här och nu, de tappar tidsuppfattningen (är det redan mat?) och de känner sig tillfreds. En av de viktiga förutsättningarna är att leken inte blir en upprepning av sådant de har lekt flera gånger tidigare utan att de utmanas i leken att göra saker och tänka på sätt som de inte har gjort tidigare. Man behöver vara en ganska van lekare som hela tiden lär sig i leken genom att öka sina färdigheter.

Det finns två faktorer till som man lätt glömmer bort men som på sätt och viss måste vara på plats. Det ena är att man är avgränsad rumsligt så att man inte blir störd. Om leken avbryts ofta av andra individer är risken stor att leken blir hackig. Man dras ur lektillståndet om man ska uppmärksamma annat. Det andra är tiden. Barn behöver tid att komma in i leken och tid att bli kvar i leken. Om barn får korta pass för lek är det svårt att komma in i flow-tillståndet.

Det är intressant att den sociala aspekten kan vara den viktigaste för att nå flow men också den som sätter gränser. Andra barn, framför allt, är ofta nödvändiga för att man ska utmanas på rätt nivå. Alltså är det en social aspekt som gör flow i leken möjligt. Samtidigt är det människor i omgivningen som stör och avbryter för tidigt.

Om vi vuxna vill ge barn en möjlighet att nå flow behöver vi skapa rum i rummen eller låta barn leka i avgränsade rum som går att stänga. Kanske är det bäst utomhus på någon avlägsen del av gården eller i ett buskage. Än viktigare är att ha långa sammanhängande pass för fri lek. Kanske en hel förmiddag eller eftermiddag. Detta gäller främst de barn som är duktiga på att leka. De barn som fortfarande lär sig att leka behöver också strukturerade aktiviteter för att fylla sin dag.

Slutligen kan man tänka på flow som något som vi vuxna behöver för vårt eget välbefinnande. Vi behöver också leka eller ägna oss åt aktiviteter som leder till flow. Det främsta skälet är om man har uppgifter som är mentalt krävande och inte särskilt belönande. Då behövs aktiviteter som leder till flow som omväxling. Flow är i någon mening självbelönande. Att vara i flow är behagligt i sig. Se därför till att utmana dig själv på gränsen i en ostörd aktivitet. Det kan göra att allt annat i livet känns lite lättare.

Har du egna erfarenheter av flow, som vuxen eller som barn, som du vill dela med dig av eller har du observerat barn som leker som sannolikt är i flow? Vad gör de i så fall?

4 nov 2018

Välkommen

Välkommen till www.stateofplay.nu.

En blogg om lek, leksaker och liknande av Mikael Jensen, PhD.

Nyhetsbrev

 

Top tre den senaste månaden

Top tre det senaste halvåret

Senaste blogginläggen

 

Länkar

blogglista.se

Lars H Gustafsson

SvenskaLänkar.com - en bra svensk seo-optimerad länkkatalog

EmSec

e-resistible

Frida & Fritiof

Webbkatalog.se

F4.se

Vardagspsykologi

MyBuddys

EBF blogg

EBD blogg

Lanksida.se

fofpromo