Leksaksdirektivet - om kemikalier i leksaker

Känner du till leksaksdirektivet? Det är ett regelverk beslutat på EU-nivå som handlar om leksakers säkerhet och innehåller regler om kemikalier, allmän säkerhet samt elsäkerhet. Förordningen började gälla i EU 2008. Sverige har sedan dessa tryckt på för att göra regelverket tuffare. Det gäller främst gränsvärden för kemikalier. Därför kommer lägre gränsvärden för bly från och med oktober 2018.

 

 

Vad täcker då regelverket? Ett generellt krav i leksaksdirektivet är att kemiska ämnen i leksaker inte får innebära någon risk för människors hälsa. Dessutom finns flera specifika kemikaliekrav:

  • För 19 ämnen (främst metaller) finns gränsvärden för hur mycket som får läcka ut (migrera) i olika slags material i leksaker.
  • Förbud mot cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen (CMR- ämnen) över klassificeringsgränsen i åtkomliga delar av leksaken.
  • Förbud mot 55 allergiframkallande doftämnen.
  • Märkningskrav för ytterligare 11 allergiframkallande doftämnen.
  • Gränsvärde för nitrosaminer och nitroserbara ämnen i vissa leksaker.

Därtill finns det särskilda gränsvärden för vissa kemikalier, till exempel för bisfenol A (BPA) och flera flamskyddsmedel, i leksaker avsedda för små barn eller leksaker som är avsedda att stoppas i munnen.

 

 

Hur berör då detta människor i allmänhet och professionella verksamheter där leksaker är vanligt förekommande?

1. Vi blir alla påverkade av kemikalier i vår vardag men barn är särskilt känsliga för dessa eftersom deras kroppar fortfarande är under utveckling. Därför finns det rekommenderade gränsvärden för vuxna respektive barn och värdena för barn är genomgående lägre.

2. Leksaksdirektivet är en EU-överenskommelse vilket innebär att alla medlemsstater ska acceptera kraven. Vissa länder är mer drivande men det är inte de som fattar beslutet utan det gör alla medlemsländer. Kraven kan därför bli lägre än vad t.ex. Sverige vill. Det betyder att det t.ex. inte råder nolltolerans för cancerogena ämnen. Som jag skrev ovan kommer gränsvärdet för bly att sänkas senare i år vilket betyder att det inte har varit lågt nog fram till nu.

3. Även om förordningen har gällt sedan 2008 finns det mängder av leksaker på marknaden som inte uppfyller kraven. Kemikalieinspektionen testade under åren 2011 till 2016 718 olika sorters leksaker och var femte levde inte upp till kraven. Det handlade då främst om nivåerna av ftalater och bly. Ftalater stör vårt hormonsystem och kan orsaka skador på fostret under graviditeten. Bly är starkt giftigt och har en direkt effekt på nervsystemet och njurarna. Hos barn påverkar det bildningen av nervkopplingar och skyddet av nervcellerna negativt. Det uppstår helt enkelt nervskador med nedsättningar av vissa förmågor som följd.

4. Eftersom leksaksdirektivet började gälla 2008 och många hem, förskolor, skolor och fritidshem har leksaker kvar som köptes in före 2008 är dessa en uppenbar risk för barnen och för vuxna som hanterar leksakerna år efter år. Det är inte med leksaker som med kläder där man tvättar ut gifter för varje tvätt. Det kan snarare vara tvärtom där kemikalier frigörs mer när leksaken är gammal.

Så vad kan man göra? För en förälder som vill ha en kemikaliefri miljö för sitt barn gäller det att inhandla leksaker, och andra produkter som barnen kommer i kontakt med dagligen, som är certifierade. Den grundläggande certifieringen för leksaker i EU är CE-märkningen. Den ger ett grundskydd. Vill man ha produkter med kemikalienivåer som är nära noll får man titta efter andra certifieringar som GOTS (gäller för textilier), OCS (gäller för produkter där textilier är ett av flera material), EN71 (gäller alla leksaker men med något begränsade listor av kemikalier) och liknande. För dessa certifieringar finns det testprotokoll att studera där det framgår hur mycket som har mätts upp i test av leksaken. Testen är utförda av oberoende testinstitut. Flera företag som är måna om sitt rykte lägger upp sådana protokoll på sina websidor. Om det i ett sådant protokoll står ND så kan man som förälder känna sig trygg. Det betyder att nivåerna är så låga att de inte är mätbara.

 

 

  • Det första man ska göra är att helt undvika leksaker i mjukare plaster. De är värst. Det är typiskt sådant man kan få på köpet i ett billigt varuhus eller i en snabbmatsrestaurang.
  • Det andra man ska göra är att göra sig av med leksaker som är inköpta före 2008 om de är gjorda av plast eller icke-ekologiska textilier.
  • Det tredje man ska göra är att undvika plastleksaker om de inte är gjorda av bioplast eller återvunnen plast från matsektorn (i USA dricker de mjölk ur plastflaskor som är strikt kontrollerade och som sedan återanvänds vid leksakstillverkning). Bioplast innehåller inga skadliga kemikalier och är nedbrytningsbart om man skulle råka slänga den i naturen.
  • Det fjärde man ska göra är att undvika leksaker som helt eller delvis består av textilier som inte är certifierade. Textilier är generellt ett problem ur kemikaliehänsyn men leksaker av textilier lyder under leksaksdirektivet. Om dessa ändå har producerats med höga halter av skadliga kemikalier kan det finns rester kvar.

 

 

För personal på förskolor, skolor och fritidshem gäller samma råd som ovan. Det är antagligen ovanligt att billiga leksaker köps in men det är fortfarande möjligt att barn tar med sig sådana leksaker och leker med dem när de är på förskolan eller på fritidshemmet. Ibland glöms de kvar. Om man vill ha en giftsanerade verksamhet får man ta tag i sådana varianter också. En viktig åtgärd är att i möjligaste mån byta ut leksaker köpta före 2008.

Slutligen bör man känna till om en leksak innehåller skadliga kemikalier som migrerar eller om de är stabila tills produkten bränns. Kemikalier som migrerar lämnar produkten medan den används och riskerar att ta sig in i kroppen. Kemikalier som är stabila lämnar inte leksaken men kan vara ytterst giftiga när de bränns vilket kan ge hälsoeffekter på sikt. Om vi vill ha ett giftfritt samhälle behöver vi undvika båda sorterna. Om vi månar om barns omedelbara hälsa behöver vi ha koll på de giftiga ämnen som migrerar.

Hur förhåller du dig till skadliga kemikalier i leksaker så här långt? Vad är du beredd att göra i framtiden?

20 May 2018