Mikael Jensen bloggar om lek, leksaker och lekforskning
Sida 4
Två hjärnforskares syn på lek
16 May 2018
I volym 9 (nummer 2) av tidsskriften American Journal of Play finns en lång intervju med Allan Schore och en artikel av Larry Vandervert. Båda två har djupa kunskaper om hjärnan och om lek. Deras sätt att med hjälp av hjärnforskning förklara hur viktig leken är ser dock helt olika ut. Schore fokuserar på betydelsen av vänster respektive höger hjärnhalva och Vandervert fokuserar på lillhjärnan och främre delen av storhjärnan. Läs mina sammanfattningar och få dig en funderare.
Låtsaslekens mysterier - på riktigt eller på låtsas?
10 May 2018
Min avhandling, som nu har tio år på nacken, har titeln Kognitiv utveckling och låtsaslekens mysterier. Ju mer jag satta mig in i ämnet desto mer framstod det som en mängd mysterier. Det baserade jag på egna observationer och på andras forskning. Skälet till att jag ser flera aspekter av leken som mysterier beror på att jag har valt att titta på låtsaslek från ett kognitivt perspektiv. Jag har förstått att personer, forskare eller ej, som ser på leken från ett annat perspektiv inte riktigt ser dessa mysterier.
Jag ska ge ett par exempel som inte på ett enkelt sätt kan viftas bort om man samtidigt ska ta leken på allvar.
Mer lek i skolan? - en kommentar till Lars-Erik Berg
8 May 2018
Igår fick jag hem Pedagogiska Magasinet. Jag skummade igenom innehållet och stannade till på Lars-Erik Bergs debattinlägg. Han skriver om att lek har betydelse för elevers lärande och att leken ofta får stå tillbaka för ämneskunskaper som matematik och svenska. Texten går genomgående ut på att skolbarn borde leka mer, inte mindre. Argumentet baserar han på modern hjärnforskning.
Fördelar och nackdelar med datorspel
7 May 2018
Det pratas säkert en hel del i hemmen och på förskolor/skolor/fritidshem om det är bra att barn spelar datorspel. Argumenten är många. Ett är att barn är så stillasittande vilket är negativt. Ett är att barn är så individualistiskt orienterade när de spelar vilket uppfattas som dåligt. Ett är att man inte kan lära sig av spel och ett är att man kan lära sig bättre genom spel. Vad är det egentligen som är sant?
Glädje i barns lek och i vuxnas arbete
5 May 2018
När jag var ute på fyra förskolor för att göra observationer inför min doktorsavhandling passade jag på att fråga barnen vad lek var för dem. Det svar jag alltid fick, även om vissa sa lite till, var att lek är roligt. Ungefär vid samma tid hittade jag en bok av hjärnforskaren Jaak Panksepp. Han menade att den del av hjärnan som är aktiv när vi är glada är samma del som är aktiv när vi leker. Istället för att kalla denna hjärnstruktur för ett neuralt glädjesystem valde han att kalla den för ett leksystem. Lek och glädje är så nära förbundet att det ibland kan ses som samma sak.
Samarbete, lek och lärande
3 May 2018
Relationen mellan lek och samarbete är en knivig sådan. För att uttrycka mig kort är samarbete en form av aktivitet där två personer eller fler samverkar i riktning om ett gemensamt mål. Lek å andra sidan är ofta en aktivitet utan uttalade mål. Hur är det då möjligt att förena samarbete med lek?
Kreativitet - en relation till barns lek och vuxnas arbete
30 Apr 2018
Jag har funderat en del på vad som skapar förutsättningar för kreativitet och vad som skapar hinder. Min nuvarande ståndpunkt är att det ser olika ut för barn och vuxna. Därför tänker jag ge tre skäl för att barn har lättare för att vara kreativa och tre skäl till att vuxna har lättare att vara kreativa.
Vuxna som leker
29 Apr 2018
Google, som utan diskussion är ett av världens mest framgångsrika företag, har särskilda rum för lek och lustfyllda aktiviteter. Det är väl rimligt att anta att företagsledningen tror att lek bland vuxna leder till både kreativitet och effektivitet. Om ett framgångsrikt företag förordar och designar för lek, varför gör inte mindre framgångsrika företag eller offentlig verksamhet detsamma?
Leksaker blir böcker och film ... och människor blir leksaker?
27 Apr 2018
Det är inte ovanligt i litteratur- och filmhistorien att karaktärer i böcker, serietidningar och filmer har blivit leksaker. Pippi långstrump är ett exempel. Starwars-figurerna är en samling andra exempel. Har du tänkt på att även motsatsen har inträffat några gånger. Leksaker har blivit böcker, serietidningar eller filmer.
Förhållningssätt till lek internationellt
27 Apr 2018
I en rykande färsk artikel i tidskriften International Journal of Play skriver forskarna Hedges, Stagg Peterson och Wajskop (2018) om synen på lek i tre länder. De utgår ifrån en klassificering som kallas Mode A, Mode B och Mode C. Dessa står för olika förhållningssätt till lek i pedagogisk verksamhet. Förhållningssätt A innebär att lek, även i pedagogiskt syfte, ska vara barninitierad. Leken startas av barnen själva och styrs av barnen. Leken är här primär och lärande är en positiv bieffekt. Förhållningssätt B innebär att barnen i leken får vägledning av vuxna. Det är fortfarande lek på barnens villkor men de vuxna flikar in inslag av kunskaper som vad ett träd heter eller hur ett djur låter. Kanske för de in matematiska termer för geometriska former. Förhållningssätt C slutligen står för en syn på lek som något som ska uppfylla specifika läroplansmål. Leken initieras därför av läraren och följer en given målsättning. I den C- versionen förekommer också en hel del tekniska inslag. Barnen ska ofta använda både analog och/eller digital teknik i sin lek.
Det massiva barnrummet - Hur många leksaker kan ett barn ha?
26 Apr 2018
År 2002 publicerade Anders Nelson och Mattias Nilsson sin gemensamma avhandling med titeln Det massiva barnrummet. Den mest intressanta delen av avhandlingen handlar om hur många leksaker barn i förskoleåldern har i sitt barnrum. Det genomsnittliga barnet i femårsåldern hade 2002 drygt 520 leksaker. Några enstaka barn hade så mycket som 2000 leksaker i sitt rum.
Fem skäl att premiera lek
24 Apr 2018
Ibland kan de som jobbar på förskolor, i förskoleklass, i skolklass och på fritidshem få denna kommentar från kollegor eller föräldrar: har ni bara lekt idag?
För mig som är lekforskare, kognitionsforskare, lärandeforskare, kommunikationsforskare och beteendevetare i största allmänhet kan jag tycka att det tyder på bristande kunskaper hos den som ställer frågan. Jag kan ge mängder av skäl till varför leken har ett egenvärde men även ett värde för barns utveckling och lärande i en bred mening. För att hålla mig kort nöjer jag mig med de fem främsta skälen.
Leka krig
23 Apr 2018
När jag precis började skolan träffades vi barn i stora grupper och lekte krig. Målet för leken var att strida mot nedergårdarna. Där jag bodde fanns uppegårdarna och nedergårdarna. Vi från uppegårdarna täljde långa pinnar som vi hade som svärd. Vi övade flera timmar varje dag på att fäktas. Även om detta var en allvarsam lek med mycket fysisk styrka inblandad var vi alla medvetna om att det var en lek. Detta märktes för den observante på flera sätt. När vi fäktades gjorde vi det som man sett på film och som upptar större delen av en fäktningsscen. Två kombattanter slår på varandras svärd. Ibland slutar scenen med att en kommer undan eller att den ena blir nedstucken. Men mest slår de på varandras svärd. Vi gjorde detsamma. Vi slog på varandras pinnar som i leken var svärd.
Leken som kulturell bearbetning
23 Apr 2018
Varför leker barn? Det finns många försök att svara på den frågan. Vissa säger att vi leker för att vi kan. Det är med andra ord inte så mycket att fundera över. Andra skulle säga att vi leker för att leken fyller en viktig funktion i barns liv och utveckling. Vad händer då om barn hindras från att leka. I vissa kulturer tror de att leken gör mer skada än nytta. Därför försöker de få barn att gör annat än att leka. Det försöker aktivt att hindra barnen från att leka. När forskare har gjort tidsmätningar för att se hur mycket barnen i dessa kulturer leker har de fått fram ett resultat att barnen ägnar mindre tid åt lek till förmån för annat jämfört med andra kulturer.
